När en människa dör uppstår många praktiska frågor – mitt i en tid som ofta präglas av sorg och osäkerhet. En av de första och viktigaste uppgifterna är att ett dödsbevis utfärdas. Det är den officiella bekräftelsen på att en person har avlidit och krävs för att myndigheter, begravningsbyrå och anhöriga ska kunna gå vidare med de nödvändiga stegen. Men vad är egentligen ett dödsbevis, vem fyller i det och hur går processen till? Här får du en överblick.

Vad är ett dödsbevis?

Ett dödsbevis är ett juridiskt dokument som intygar att en person är död. Det innehåller uppgifter om den avlidnes identitet, tidpunkt och plats för dödsfallet. Dödsbeviset skickas till Skatteverket, som registrerar dödsfallet i folkbokföringen. Det är först när detta har skett som dödsfallet blir officiellt registrerat i Sverige.

Dödsbeviset är inte detsamma som ett dödsorsaksintyg. Dödsbeviset används för den administrativa registreringen av dödsfallet, medan dödsorsaksintyget innehåller medicinsk information om dödsorsaken och skickas till Socialstyrelsen för statistik och forskning.

Vem fyller i dödsbeviset?

Det är alltid en läkare som fyller i dödsbeviset. Om dödsfallet sker på sjukhus är det vanligtvis den behandlande läkaren som gör det. Om dödsfallet sker i hemmet, på ett äldreboende eller någon annanstans utanför sjukhus, tillkallas en läkare – ofta den avlidnes husläkare eller jourläkare – för att göra en yttre undersökning av den döde, även kallad ligsyn.

Vid ligsynet konstaterar läkaren att döden har inträtt och bedömer om dödsfallet verkar vara naturligt. Om det finns tecken på att döden kan ha orsakats av olycka, våld eller annan onaturlig händelse, måste läkaren kontakta polisen innan dödsbeviset kan skickas in.

Så går det till i praktiken

När läkaren har konstaterat dödsfallet fylls dödsbeviset i, oftast elektroniskt via det nationella systemet för dödsbevis och dödsorsaksintyg. Dödsbeviset skickas därefter till Skatteverket, och om det finns misstanke om onaturlig död skickas det även till polisen.

Som anhörig behöver du inte själv lämna in dödsbeviset – det sköts av läkaren. Däremot kan du behöva uppge vissa uppgifter till begravningsbyrån eller myndigheter, och dessa baseras ofta på informationen i dödsbeviset.

Vad innehåller dödsbeviset?

Dödsbeviset innehåller bland annat:

• Den avlidnes namn och personnummer
• Tidpunkt och plats för dödsfallet
• Läkarens namn och kontaktuppgifter
• Uppgift om dödsfallet är naturligt eller misstänkt onaturligt

Dödsbeviset innehåller inte uppgifter om dödsorsaken – dessa finns i dödsorsaksintyget, som är sekretessbelagt och endast används av Socialstyrelsen för medicinska ändamål.

Læs også:

Tack för stödet: Så följer du upp en dödsannons på ett varmt och personligt sätt

Begravning

Att följa upp en dödsannons med ett personligt tack kan kännas svårt, men det är också ett fint sätt att visa uppskattning och skapa avslut. Här får du råd och inspiration till hur du kan formulera ett varmt och äkta tack som speglar både din sorg och din tacksamhet.

Dina önskemål för den sista tiden – så gör du dem tydliga för både familj och vårdpersonal

Begravning

Att prata om den sista tiden i livet kan kännas svårt, men att uttrycka sina önskemål i förväg skapar lugn och trygghet för både dig, din familj och vårdpersonalen. Här får du vägledning i hur du kan formulera och dela dina tankar så att de blir respekterade när det verkligen behövs.

En kista med personlighet: När avsked, val och värderingar går hand i hand

Begravning

Allt fler väljer en kista som berättar något om den som gått bort – genom material, färg, form och hantverk. Artikeln utforskar hur avskedet kan bli mer personligt, hållbart och meningsfullt när valen speglar både livssyn och kärlek.

Gör avskedet personligt – låt livssyn, intressen och humor spegla den ni tar farväl av

Begravning

Ett avsked behöver inte vara stelt och sorgligt. Genom att låta livssyn, intressen och humor prägla ceremonin kan ni skapa en varm och minnesvärd stund som verkligen speglar den bortgångnes personlighet.

När ska dödsbeviset utfärdas?

Läkaren ska utfärda dödsbeviset så snart som möjligt efter att döden har konstaterats, och det ska skickas till Skatteverket inom ett dygn. Innan dödsbeviset är utfärdat får den avlidne inte flyttas från platsen, om inte särskilda skäl finns och polisen har gett sitt tillstånd.

När Skatteverket har registrerat dödsfallet får andra myndigheter automatiskt informationen, och processen med bouppteckning, begravning och andra praktiska frågor kan påbörjas.

Om dödsfallet behöver utredas

I vissa fall kan läkaren inte fastställa dödsorsaken direkt, eller så finns det omständigheter som gör att dödsfallet måste utredas närmare. Då kontaktas polisen, som kan besluta om en rättsmedicinsk undersökning. Syftet är att fastställa dödsorsaken och utesluta brott eller andra oklara omständigheter. Först när undersökningen är klar kan dödsorsaksintyget färdigställas.

Vad behöver du som anhörig göra?

Som anhörig behöver du i första hand se till att en läkare tillkallas om dödsfallet sker utanför sjukhus. När läkaren har utfärdat dödsbeviset kan du kontakta en begravningsbyrå, som hjälper till med de praktiska och administrativa stegen – till exempel att boka begravning, anmäla dödsfallet till församlingen och samordna med myndigheter.

Det kan vara bra att ha följande uppgifter till hands:

• Den avlidnes fullständiga namn och personnummer
• Kontaktuppgifter till närmaste anhöriga
• Eventuella önskemål om begravning eller gravsättning

Begravningsbyrån kan sedan hjälpa till att samordna det fortsatta förloppet.

Ett viktigt steg i en svår tid

Ett dödsbevis kan kännas som en formalitet, men det är ett nödvändigt dokument som säkerställer att allt går rätt till och att den avlidne hanteras med värdighet. Det markerar övergången från liv till död i det offentliga systemet och gör det möjligt för de efterlevande att ta nästa steg i avskedet.

Att känna till hur processen går till kan ge en känsla av kontroll och lugn i en tid som annars kan kännas överväldigande.